FETTKAMPEN 2023!

EN BANTARBLOBB! ––> Målvikt 87 kg!!!


Välkommen till Fettkampen!

Facebook

  • Bakgrund

    2010 fick jag diagnosen fibromyalgi och jag blev jätteglad! Glad därför att jag äntligen fick en diagnos. Detta ledde till att jag fick gå en ”Smärthanteringskurs” på Ängelholms lasarett. Det var för övrigt just på Smärtrehab som jag fick min diagnos. Har varit på en massa olika utredningar  på Helsingborgs Lasarett, Lasarettet i Landskrona samt på SUS (Skånes universitetssjukhus) i Lund. Ingen begrep nånting, en läkare sa: Du är för frisk för att ha ont! Men så bra, det hjälpte ju – inte precis. En annan sa: Vad du än har, så är det ju i alla fall inte fibromyalgi!

    Det jag tycker är märkligt, så här i efterhand är att under hela den här tiden som jag gick på alla utredningar etc, så fanns det hela tiden en fungerande smärtklinik med massor av kunskap om smärtpatienter. Deras grej så att säga. Inte en gång under de ca 10 år av utredningar var det någon som sa: Men vänta nu, vi har ju en speciell klinik som bara sysslar med smärta, om vi skulle ta och skicka dej dit!

    Nädå, fick besked från min husläkare att ”nu slutar vi att utreda och börjar bara jobba med smärtlindring med smärtstillande”. Och jag gick ju i min enfald hem och svalde mina piller och tänkte att så här ska tydligen vara. Som tur är jag ju gift med någon som har lite koll, så Ingrid sa att be om en remiss till Smärtkliniken åtminstone. Så det gjorde jag - and the rest is history...

    Nästan det viktigaste jag lärde mej på Smärtrehab var att min värk inte var ”farlig” - den var ingen varningssignal om att något höll på att gå sönder eller så. Helt plötsligt öppnar sej en helt ny värld. Jag kan göra saker utan att bry mej speciellt mycket om min värk. Jag har levt sen barnsben med värken så jag är ju visserligen rätt van vid den, men nu kan jag på ett annat sätt själv bestämma vad jag kan och inte kan. Många tänker att ”det kan jag inte göra för då får jag så ont”. Jag tänker inte alls så längre, jag gör saker (så långt som det är fysiskt möjligt) även om jag får ont efteråt. Jag får/har ju ont mest hela tiden så det är bättre att göra saker som håller skallen upptagen så den ”glömmer” att ha så ont!

    Kursen fick mej att börja fundera - än mer än tidigare - på att göra ett karriärskifte. Har tidigare haft ett väldigt stillasittande jobb och har länge känt att jag vill röra på mej mer under mina arbetsdagar. Så det gällde att hitta ett jobb där jag får röra på mej och som jag klarar av. Inte precis jättelätt! Så det hände inte så mycket under en tid.

    En dag åkte jag till Ramlösa Brunnspark för att testa på Floating (toppengrej - testa om ni får möjlighet), när jag låg och flöt så började tankarna fladdra: Man kanske skulle skaffa en sån här själv och erbjuda folk att komma och ”flyta”. Men sen började jag tänka att: Äsch vem vill komma testa ”Floating” hos en kille som sitter framför en dator och jobbar med layout hela dagarna? Lägg ner!

    Men nånstans låg det där kvar och när det damp ner en kurskatalog från Axelsons Gymnastiska Institut så hittade jag en distansutbildning till Friskvårdkonsult. När jag läste om kursinnehållet så var det mycket igenkänning från vad jag hade fått göra på Smärtrehab. Så en rad av olika omständigheter ledde fram till att jag började på Axelsons.

    Den 12:e augusti 2012 blev jag Diplomerad Friskvårdskonsult. På köpet så blev jag också Diplomerad Friskvårdsmassör, Hälsoprofilbedömmare och HLR-instruktör (hjärt-lungräddning).

    När jag 1997 slutade röka började jag att gå upp i vikt. Sedan har ju såklart min förkärlek för mat, godis, chips, öl & whisky gjort sitt till. Så efter ha gjort en ”Sluta röka-resa” och en ”Smärthanterings-resa” så var nu dags för en ”Viktminskningsresa”. Inte bara för att jag skulle må bra av att gå ner i vikt, utan lika mycket därför att jag tycker inte att jag kan vara trovärdig i min nya roll som nån sorts “hälsoprofet” och själv vara smällfet... :-)

    Jag började på Xtravaganza i Helsingborg och gick ner 26 kg på ca 3 månader. Det var jättelätt tyckte jag då, så lätt att jag kunde ”unna mej” att hålla sommarlov. Och det gjorde jag, hade jag nöjt mej med att bara strunta i mina goda matvanor så hade jag varit lättare idag. Men jag slutade även att träna och det, det var sista spiken i kistan. Kondition, styrka och uthållighet ÄR färskvaror, vilket jag har fått erfara ”hands on”. Men som sagt, det var ju så lätt att gå ner i vikt, så det kör jag igång med när som helst. Tack du! Gjorde nog ett halvt dussin halvhjärtade försök. Det gick bara inte att komma igång igen.

    Men den 20:e augusti 2012 så var dags, bort med alla halvtaskiga undanflykter, bara gasa. Fixade medlemskap i Ängelholms Styrke & Motionsklubb - ÄSMK - och körde igång med samma typ av ”idiotdiet” som jag gick på hos Xtravaganza. Vilket i grund och botten är en typ av ketodiet, jag ligger på under 100 gr kolhydrater och ca 5-600 kcal om dagen (första veckan är asjobbig, sen är det ”lätt”). Funkar utmärkt för mej, kan träna både styrka och kondis utan problem. Enda gången jag känner av det är om jag reser mej lite hastigt, blir lite snurrigt då.

    Har inte kommit iväg och tränat så mycket som jag hade föresatt mej, men jag har trots det gått ner 8 kg på 17 dagar. Säger som Henke: Jag är helnöjd!

    Jag kommer inte att köra lika länge med enbart dieten som förra gången, utan kommer att lägga in lite fler ”matdagar” den här gången. Jag sitter i den lyckliga sitsen att jag inte behöver tänka på att trappa upp matintaget innan jag kan äta som vanligt. Det funkar bra för mej att direkt gå på en ”full middag”. Magen har i alla fall aldrig klagat tidigare. Brukade fasta en massa när jag var yngre och jag trappade aldrig upp då heller innan det var dags för riktig mat.

    Träningen då? Jo, jag löptränade en del när jag var yngre och ett av mina mål med träningen är att kunna återuppta min löpträning. Jag är alldeles för stor för att löpträna just nu - man måste lära sej att gå innan man kan springa - så det är det jag gör nu. Allt annat som följer med - styrka, viktnedgång etc - är egentligen mest bonus - fast det är ju ingen dålig bonus.

    Jag har ju stor fördel genom min utbildning som bland mycket annat även innefattade träningslära och näringslära. Sen tycker ju jag att jag har en stor fördel i mitt yrke att jag själv har gjort några ”resor” och vet personligen vad det innebär att tag i och genomföra olika saker.

     Bla, bla, bla...  Ja, det lät ju så bra och gick så dåligt. Nu är det snart oktober 2016 och jag har fortfarande inte kommit igång.

    Gör om - gör rätt, som det heter. Nu kör vi igång igen och så får vi se var vi hamnar...  :-)

    Och kom igång gjorde jag ju inte då heller.

    Men nu (Mars 2019) är jag igång. :-)

    Jaha, och nu är det februari 2020!

    Jag är igång - igen - undrar hur det går den här gången... :-)

    Som dom sjunger i visan:  Den som väger får se...

    Nu är det november 2022!

    Jag är igång - igen - men väldigt mycket mer motiverad än tidigare...

    Konstaterad diabetes, typ 2 och megahögt blodtryck gör underverk för motivationen.
    Vägde in på 106 kg nu, borde inte vara så svårt att komma under 100 kg.

    Nu är jag på väg! 😄

     

    Boka tid i Ängelholm
    TimeCenter

     
  • © 2024 Fettkampen 2024. Alla rättigheter förbehållna. Design by parker ehret

     
    Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)